fönstren i sovrummet har varit totaltigenbommade sen i höstas då målarna kletade på hundra lager färg, och såg till att det absolut inte gick att öppna igen. jag har lidit i ett halvår. kan inte kan inte kan inte sova om det inte blåser in kall frisk luft på mig. är skadad sedan jag var liten har jag fått reda på. kära mor och far ställde tydligen alltid min barnvagn utomhus annars sov jag inte. hatar att sova i varma kvava rum. går ej. men nu är det slut på lidandet. fönstret bändes upp med kraft och nu minsann ligger jag och myser i sängen med öppna fönster och det blåser in så att håret bara flyger runt mig, lyssnar på the kooks i min finfina lilla ipal och läser böcker. visserligen två tjocka kurslitteraturböcker som ska vara klara tills imorgon, men ändå. så länge fönstret är öppet så är jag lugn.

The Kooks – Seaside

//A