jag är en relativt ny träningsperson. det vill säga att jag har lyckats undgå det i största delen i mitt liv. inklusive två timmar i veckan under idrottslektionerna i skolan. eller ja. min lärare, helt klart desillusionerad, mumlade nån gång under ett utvecklingssamtal att det är synd och skam att jag inte visar mer motivation för då, då amanda, då hade det kunnat bli ett mvg. trodde han. men till saken; hela mitt liv har man hört diverse träningsklyschor flyga över huvudet, under tiden jag var upptagen med att ducka för vollybollbollarna. så jag började träna. mest för att jag hade ett gymkort där det drogs 190 kr varje månad, och det är ju på göteborgsvis räknat 6 öl. inte för att jag inte hade druckit dom 6 ölen ändå. men i alla fall började jag träna. har stått ut i hela tre sammanhängande veckor än så länge och  kommit fram till att träningslivet är en LÖGN. och här är de fem värsta;

1. att man mår bra efteråt.
LÖGN. man har ont efteråt. jävligt ont. och det släpper inte på tre fyra dagar, dessutom är man nästintill direkt handikappad under de dagarna. hade velat ha en sån där greppgaffel som alla tanter har så man slipper sträcka sig efter grejer.

2. nya träningskläder gör det roligare att träna.
LÖGN. det enda nya träningskläder gav mig var en elak stenhård bh som gjorde den lilla detaljen att andas, väldigt väldigt mycket svårare. nya träningsbyxor vilka påminner ruskigt mycket om de jazzbyxor man hade och bar med stolthet i femman. inte snyggt då, inte snyggt nu. dessutom får jag svår identitetskris varje gång jag ser mina träningskläder. försöker ibland halvhjärtat att pigga upp det med en bandtröja eller ett weekdaylinne men det är lönlöst.

3. man blir starkare av att gymma
LÖGN. än så länge i alla fall. jag är nämnvärt konstant svagare, och nu dessutom mycket darrigare. som en skakig gammal farbror som spiller ut kaffet på tefatet och allt bara skakar och faten skallrar.

4. yoga har en lugnande effekt
LÖGN. när jag igår spenderade en timma med att stå på ett ben med andra foten högt upp på låret, medan armarna är högt över huvudet med knäppta händer, och instruktören säger " ooh vilka fina träd ni är allihopa!", ja då går det inte längre. jag blir fnissigare än någonsin innan.  samma effekt under fiskens position. då låg jag på rygg böjd uppåt och såg alla i spegeln, onekligen var det likt en armé döda fiskar utfläkta på yogamattor. bröt ihop igen.

5. man ser bättre ut av att träna.
LÖÖÖÖÖÖÖÖGN. jag har aldrig varit så ful som jag är på gymmet. oh lord. det är tur att man inte känner nån där jag tränar. jag hade inte kunnat stå för den människoliknande sorgliga illröda varelsen i hästsvans och mysbyxor faktiskt var jag.


men eftersom jag har vissa destruktiva drag fortsätter jag träna. så får vi se hur det går.  idag var det en man på gymmet som tränade i bara kalsonger. eller ja. om inte knästrumpor upp till låren och ett minilinne räknas. men bara i tighy-whitys. VAD HÄNDE MED BYXORNA HERRN???? jag och matilda dog lite och undvek noga maskinerna han hade besudlat med sin byxvägran.

//A