tranemo har ett enda socialt vattenhål. ett fik med namnet fiket. för finns det bara ett behöver man inte komplicera till det med namn. och det är där vi håller till mestadels av tiden när vi är hemma. innan jag tog studenten jobbade jag på fiket. fast då hette det inte fiket, då hette det steens och där serverade jag marsipantårta och kaffe till höger och vänster. kom hem och luktade grädde och socker. inte lika delikat som det låter. sedan började matilda också jobba där. och sen stod vi bakom disken och blängde på folket medan vi spelade musik i smyg i köket och åt överbliven tårta.

nuförtiden sitter vi i fikets nya uppdaterade skinnsoffor och beundrar nya vackra tapeten och slänger ibland ett öga på platttvn på väggen. och häpnar över att man faktiskt kan få en latte. på vår tid när vi jobbade fanns inga sådana moderniteter. eller jo, det köptes in en espressomaskin sista halvåret. men eftersom ingen förstod hur den funkade fick man instruktioner att hänga en handduk över den och säga att den var trasig.


idag satt jag och myste i soffan, njöt av en modern latte och pratade hemligheter och framtidsplaner med bella. fint.

//A