den här pelargonen var en av de sista mamma planterade i stugan. jag fick ta över den här plantan men den har aldrig blommat. förutom nu. förra veckan upptäckte jag tre stycken svagt rosa blomknoppar.

i sommar blir det tre år sedan hon dog och de åren har varit de kontigaste i mitt liv. oftast tänker man inte på att det faktiskt inträffade en katastrof den sommaren. oftast vandrar dagarna iväg och man lever sitt liv utan att tänka på att man inte längre har en mamma som med varma mammahänder klappar en på kinden, frågar hur dagen har varit och skickar med matlådor. ofta går det bra. förutom ibland. förutom saker som man lär sig att undvika. som sorgliga cancerfilmer. som att titta för länge på mammor och döttrar som håller varandra på stan när de shoppar. som att gå för länge i sjukhuskorridorer. sånt som man undviker utan att ens tänka på det längre.

jag är så glad att den här pelargonen börjat blomma.  för mig är det ett bra tecken. för mig betyder det allt.

//A