zacken och jag vi är bästa vänner fastän mycket olika

jaha. nu är klockan nio och har redan varit uppe i måååhhånga timmar. let me tell you, sova får man verkligen göra när man är död. det är ju zacke-packe-amanda helg! har nu fått råd om vad man gör om skitungen kvävs, och dylika katastrofsituationer.

jag iakttog zacken lite skeptiskt innan pappa och jennie åkte, för han kröp runt och gjorde konstiga grimarser. men föräldraskapet hade sagt att han bara kände in sina tänder och det ser konstant ut som han tuggar på något. fine fine tänkte jag, och sa till jennien att jag var lite lätt nervös att han ska sätta nåt i halsen och kvävas ohc jennie säger "nej nej, det var så jättelänge sen nu, och det kommer inte att hända", varpå skitungen i exakt samma sekund  spottar ut en stor jävla hundmatsbit som han har haft i munnen och sugit på i en kvart.

såklart. det börjar bra.

//A

Kommentarer
Postat av: Danielle

Han var ju hungrig Amanda! Som vikarierande mamma måste du ju mata honom ordentligt!

2011-03-26 @ 16:30:04
URL: http://danielleschill.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0