här sitter man i godan ro med sin andra kopp morgonkaffe och känner sig lite tillfreds med livet. då dyker pappan upp och säger: " är du sjuk? du ser lite förkyld ut i ögonen, lite skruttig så där". tack. tack för upplysningen om att jag ser skruttig ut kära far. trodde jag såg pigg och hurtig ut efter morgonpromenix. men icke.

annars sitter jag mest och väntar på att någon kan komma hem och avlösa mig från willevakten. denna hund med separationsångest som inte klarar av att vara ensam skapar vissa logistikproblem i familjen. vill ju ägna mig åt pensionärssysslan att gå på marknad! träffa livan och köpa de där förbannade kokkosbollarna nångång.

sedan är det zackevakt som gäller! saknar skitungen jämt och ständigt. vi ska mysa hela långa dagen när pappa och jennie är på vildsint 40 -års kalas i uddeboskogen. fint.

//A